Vanliga begrepp inom riskkommunikation

Begrepp för risker och hot

Samhällskris

Samhällskris är inte ett officiellt begrepp utan ett mer av ett samlingsord. Det innefattar till exempel extraordinär händelse, allvarlig händelse, svår påfrestning, fredstida krissituation eller allvarlig störning. En samhällskris kan vara lokal i en eller flera kommuner, men den kan också vara regional i ett eller flera län. Den kan också beröra hela eller stora delar av landet.

Rekommendation

Använd gärna ordet "samhällskris" när du kommunicerar med privatpersoner. 

Sevesoanläggning

Vid vissa industrier i Sverige, så kallade Sevesoanläggningar, bedrivs verksamhet som innebär fara för att det kan ske en allvarlig kemikalieolycka i form av kemikalieutsläpp, brand eller explosion som riskerar att orsaka allvarliga skador på människor eller miljö.

Rekommendation

Lyft riskerna med de verksamheter i kommunen som kan innebära fara för en allvarlig kemikalieolycka. Var tydlig med var man kan få mer information och hur man kan skydda sig.

Fara för krig (höjd beredskap)

Om det är krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap för att stärka landets möjligheter att försvara sig. Höjd beredskap innebär att hela samhället ska kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigaste i samhället fungerar.

Rekommendation

"Höjd beredskap" är en juridisk term som kan vara svårt att förstå. Överväg att använda "fara för krig" eller "krigsfara" som är tydligare för de flesta människor.

Krig

Krig är det yttersta hotet mot vår frihet. När någon med våld vill ta sig rätten att bestämma över oss, hotar det vår rätt till ett fritt och självständigt liv. Det finns även andra sätt än militärt våld för att påverka och skada vårt land, exempelvis cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage. 

Rekommendation

Beskriv och visa att vi inte kan ta vår frihet för given. Och att vi måste ha vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar.

Begrepp för försvaret

Militärt försvar

Det militära försvaret ska försvara Sverige och allierade Natoländer mot väpnat angrepp, skydda våra gränser och bidra till att hantera konflikter. Det består av Försvarsmakten och flera andra myndigheter som ska stödja det militära försvaret.

Civilt försvar

Det civila försvaret är alla vi som bor i Sverige tillsammans med myndigheter, regioner, kommuner, företag och ideella organisationer. En av de viktigaste uppgifterna för det civila försvaret är att stödja det militära försvaret. En annan huvuduppgift är att skydda civilbefolkningen och se till att grundläggande samhällsfunktioner fungerar så långt som möjligt även i krig. Det gäller exempelvis elförsörjning, sjukvård och transporter.

Totalförsvar

Totalförsvaret är det militära och civila försvaret tillsammans. Det ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. I fredstid kan det arbetet gå ut på beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder. Vid högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då bedrivs i landet. Det civila och militära försvaret förstärker varandra.

Rekommendation

Ge gärna exempel på hur totalförsvarsplaneringen genomsyrar någon vald del av kommunen eller er verksamhet. Varje aktör måste kunna hålla igång sin verksamhet och bidra att samhället fungerar både i fred och vid höjd beredskap.

Totalförsvarsplikt

Från och med det år du fyller 16 till och med det år du fyller 70 är du totalförsvarspliktig och skyldig att bidra till totalförsvaret vid krigsfara och krig. 

Rekommendation

"Du är en del av Sveriges totalförsvar" är temat för Beredskapsveckan både 2025 och 2026. Visa lokala exempel på temat. 

Civil beredskap

Förr användes ofta begreppet krisberedskap, även i kommunikation med privatpersoner. Men sedan en tid vidtas en mängd olika åtgärder inom den tidigare krisberedskapen och det nutida civila försvaret. Många aktörer stärker de gemensamma processerna för samordning, planering och förberedelser. Det ger en sammanlagd stark effekt som vi kallar civil beredskap. 

Rekommendation

"Civil beredskap" behöver du oftast inte använda i kommunikation med privatpersoner. Du kan kort och gott använda "beredskap" eller något av de mer specificerade orden nedan.

Begrepp för privatpersoners beredskap

Hemberedskap

Hemberedskap är den beredskap som privatpersoner kan ha i den egna bostaden, i form av exempelvis mat- och vattenreserver, men även mediciner, husdjursmat, hygienprodukter och annat som kan behövas. Till hemberedskap räknas också möjligheten att ta till sig information och nyheter om en pågående samhällskris och att kunna kommunicera med anhöriga och vänner.

Rekommendation

Använd gärna "hemberedskap" när du kommunicerar med privatpersoner och vill ha fokus på vad man kan ha hemma.

Egenberedskap

MSB använder numera oftare begreppet egenberedskap. Människors egenberedskap handlar om allt det som privatpersoner och hushåll kan göra för att ha en bra motståndskraft inför kriser och krig. Det handlar också om att ha en god hemberedskap och ta ansvar för att kunna klara sig utan samhällets stöd i minst en vecka. Det rymmer också vikten av att engagera sig och ta ansvar för vår gemensamma beredskap. Att hänga med i och engagera sig i omvärlden efter förmåga. Att gå med i en frivillig försvarsorganisation och att gå samman och hjälpa och stödja varandra när något händer.

Rekommendation

Använd "egenberedskap" när du vill ge en bredare bild av det ansvar som varje människa och hushåll har. Det vill säga god kunskap om vad som kan hända, hur olika kriser kan påverkar en själv och hur man kan agera. 

Mental beredskap

Mental beredskap är insikten om att:

• samhällskriser som påverkar stora delar av samhället också kan drabba mig och mina anhöriga
• om jag förbereder mig har jag större möjlighet att påverka min egen och andras säkerhet
• den viktigaste tillgången vid en samhällskris är andra människor och att vi alla måste hjälpas åt

Rekommendation

"Mental beredskap" är inget du behöver prata om i sig, utan är snarare ett bra mål att uppå med kommunikationen. Sikta på att skriva på ett sätt som ger dessa insikter och bidrar till reflektion.

Krislåda

En krislåda är ett förråd med saker som kan vara bra att ha vid en samhällskris eller krig. Begreppet är bra att använda vid exempelvis informationskampanjer, eftersom det ger en tydlig bild av hur hushållen kan förbereda sig. 

Rekommendation

Visa gärna en krislåda men var också tydlig med att den inte ska vara en undangömd och inaktiv del av hushållet. Innehållet behöver omsättas regelbundet och även gärnas övas på. 

Begrepp för att beskriva utförare

Enskild

Begreppet enskild syftar på en privatperson och användes ofta förr i myndighetsspråk.

Rekommendation

Använd helst inte "enskild" när du kommunicerar med privatpersoner. Ordet skapar lätt en onödig distans. Välj istället uttryck som "privatpersoner" eller helt enkelt "människor", beroende på vad som passar i sammanhanget. Anänd gärna du-tilltal.

Aktör

En aktör är en formell organisation, till exempel en myndighet, en kommun, en frivilligorganisation eller ett företag.

Rekommendation

Skriv hellre ut vilka du menar. Till exempel skolan, räddningstjänsten och Röda korset, eller ge exempel på vilken typ av organisationer du menar (statliga myndigheter, kommuner och ideella föreningar).